Novemberlördag

Solen kämpar sig långsamt upp över trädtopparna i novemberdimman. 

 Den lyser svagt mellan björkarna längst ner i trädgården på morgonen.

I skogen växer fortfarande kantareller i massor. Under en svampplockningspromenad hittade jag den här evighetsormbunken insprängd i en sten.

En liten, alldeles stilla vattensamling i skogen för tankarna till John Bauer. Visst borde det sitta en liten älva och kamma sitt långa hår vid vattenkanten?

Magiskt vatten

Vi har sån tur att vi har en å som slingrar sig genom skogen i närheten av Moster Annas. Den är magiskt vacker och jag njuter av den varje gång jag är ute och går. Vattnet porlar eller brusar beroende på var någonstans man är och på vintern är det ett fantastiskt ljud av vattnet som rinner fram under isen. Det klirrar och knakar på ett alldeles särskilt sätt. Ofta blir jag stående och bara lyssnar. Härligt! Förra veckan var jag ute fotade. Med en lite längre slutartid blev vattnet så här.

Frost

Första frostnätterna kom i slutet av förra veckan. Jag passade på att gå ut tidigt på morgonen och fota lite, innan solen hade töat bort allt det vackra. De gamla lupinerna står överallt runt trädgården och gapar med sina tomma fröskidor. 

Jag älskar solfjädersmönstret som björkarna ger på gräset när solen lyser bakom dem. Den lilla trädgårdsmöbeln är nu undanplockad och väntar på våren.

Jag ser fram emot fler dagar med lite kyla och hög, klar himmel. Det har varit alldeles för mycket blöta och mörker för min smak ett tag nu.