Mitt på gården, framför stora huset står den här lönnen. Vi älskar den och är så glada att någon för mycket, mycket länge sedan bestämde sig för att plantera den just där, men redan vår första sommar tyckte vi att barken såg lite mysko ut på sidan som vetter mot stora huset. Den var så mörk, nästan svart. En vän lyfte lite på barken där den satt löst vid det svarta och såg vita trådar under. Mögel tänkte vi då.
I år har de svarta fälten spridit sig, man kan se det äldsta till vänster på stammen här ovanför. Likadant ser det ut på flera ställen runtom trädet. Dessutom upptäckte jag att det var något blött på barken i det svarta området. Jag kände på det med fingrarna och det var inte bara blött, barken är som gelé. Gelén luktar vedervärdigt.
Nu har jag googlat och tagit reda på så mycket jag kan och all information pekar åt samma håll. Honungsskivling. Jag har inte sett några svampkroppar, men det gör man tydligen inte alltid. Om det stämmer så måste trädet bort. Dessutom måste hela rotsystemet bort, hur nu det ska gå till, det skulle innebära att vi skulle få gräva upp halva trädgården. Rötterna går troligtvis in under huset också, och där kan vi ju inte gräva.
Planen är att flytta alla perennerna till någon annan rabatt till hösten och att göra en ny rosrabatt till Gammel-Hannas rosor. Rosorna satte hon vid sidan av lönnen för drygt 100 år sedan och de måste ju bara räddas! Sedan får vi väl ta ut en arborist och ta ner trädet. Det blir en sorgens dag, men vi kan inte ha ett ruttnande träd precis framför huset.
Lite rädda är vi att honungsskivlingen ska smitta ner hela trädgården. Den verkar vara invasiv när man läser om den. Usch, att ett gammalt hus och en trädgård skulle ge så mycket oro!
Skickat via Blogsy
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar