fredag 31 december 2010

Vattenbekymmer



Under hösten har vi haft en del problem med att vattnet fryser. Vi har skaffat extra element till pumprummet och lärt oss att vattnet i badrummet tinar snabbt medans det i köket tar rätt lång tid. Men när vi kom ut några dagar före nyårsafton funkade inte de vanliga knepen. Tur då att det finns fantastiska människor som kommer ut på självaste nyårsafton och tillbringar ett antal timmar med att på olika sätt tina upp isen i pumpens tillförselslang. Där har det inte frusit förut, så det var ett nytt problem för oss. Efter många timmar kom så äntligen vattnet tillbaka i badrummet. Hur underbart som helst. Att kunna spola på toaletten är en underskattad glädje. Och att kunna ta en nyårsaftonsdusch likaså. Härligt! Nu har vi köpt en värmepistol att ta till i krislägen och samma man som räddade oss på nyårsafton kommer ut endera dagen och installerar en elslinga i tillförselslangen så nu borde problemet vara ur världen. Men det finns ju fler...

onsdag 29 december 2010

Elbekymmer



Första kvällen av vår tio dagar långa nyårsvistelse på landet började med avloppsmonstret, vattenbristen och, som om inte det räckte, elbekymmer. När vi ahde installerat oss frmåt kvällen började några lampor lysa med ett mycket märkligt, svagt sken. Ingen vi någonsin sett förut. Vi kollade propparna på vinden men de såg ut som de skulle. Efter lite tips via mobilen räknade vi ut att problemet nog satt i elcentralen ute på gården. Vi hade aldrig tittat så noga på den men vi visste var den stod på sin pinne. Ut i natten (tack och lov för våra nyinköpta pannlampor), genom meterhög snö pulsade vi fram till skåpet, öppnade och... nej. Inte öppnade. För det gick inte. Knoppen lossnade och så stod man där med den i handen. Nä, varför skulle det gå, inget annat har ju funkat utan att jävlas. Tänkte vi och gick in hämtade lite verktyg som inte hjälpte ett dugg. Så vi gjorde det enda raka. Vi gick och lade oss. I bäddsoffan framför kakelugnen eftersom elementen inte heller funkade som de borde. Vaknade framåt morgonen. 11 grader inomhus. Det är faktiskt väldigt kallt när man ska kliva ur sin sköna säng. Tur vi har superdupervarma täcken. Ut till elskåpet igen. Tänkte att det kanske skulle vara lättare i dagsljus. Och det var det! Skåpet öppande sig så snällt och efter att vi bytt en propp (som vi faktiskt hade en massa extra av!) så fungerade allt. En stund. Tre gånger bytte vi proppen, men sedan har det funkat som det ska. Skam den som ger sig!

söndag 26 december 2010

Snö i massor



Redan den tredje advent låg snön nästan ända upp till fönstret på baksidan av vårt gamla hus. Vi skottade när vi kom på fredagskvällen för att kunna köra in med bilen, vi skottade på lördagen för att kunna ta oss in i ladan och vi skottade på söndagen för att kunna ta oss ut med bilen igen. Tur att åtminstone en av oss gillar att skotta!

Snart har nog hela ån frusit till, men än kan man höra ljudet av vattnet som rinner under isen. Underbart!

Magisk miljö och en lisa för trötta själar. Vilka vintervägar, som gjorda för sparkåkning. Hmm, måste kanske köpa en sådan inför nästa besök när vi ska stanna lite längre.

Gammalt blir nytt



Lite inomhuspyssel har det blivit. Den pyssliga av oss har letat fram några gamla fat och koppar och limmat ihop ett helt nytt tårtfat. Tjusigt värre va?! Det känns kul att kunna återanvända lite av det som fanns i huset när vi köpte det. Ett tårtfat i helt ny tappning men med gammalt material som annars aldrig hade fått se dagen ljus igen.

En "förebild"



Så här ser vår lilla "gård" ut nu. Planer finns på vissa förändringar. Eller som vi ser det - förbättringar. Husen ska målas i en ljusare röd och gulockra och kimröksgrå ska bli komplementfärger. En lönn ska tas ner, syrener flyttas för att bilda en ny häck ut mot vägen, nyponrosen beskäras kraftigt, ölandstoken tas bort, hallonsnåren rensas, ett trädgårdsland anläggas, alla fönster måste fixas, en syll ska kollas och eventuellt bytas, vinden isoleras, badrummet renoveras, hela nedre våningsplanet fräschas upp, grunden kollas, golven isoleras, tak bytas, marknivåer sänkas, kompost anläggas, möbler målas, ladan rensas, snickarverkstad fixas, ladudörr breddas, fruktträd planteras... Herregud. Vi har en tioårsplan som kanske inte kommer att räcka när man tänker efter. Men spännande ska det bli!

Avloppsbekymmer



Ett par helger före julhelgen har vi hört ett kluckande ljud från avloppet i köket. Sista helgen kom monstret också, ett enormt gurgelljud som kom lite då och då. Dessutom började vattnet få svårt att sjunka undan i vasken i köket, speciellt om man hade spolat i toaletten samtidigt. Lite trångt i rören kanske tänkte vi och köpte oss ett 15 meter långt rensband och skred till verket. Men inte hjälpte det.

En kväll, efter en dusch, ropade mamma nerifrån köket:
- Nu måste du sluta duscha för nu är det fullt!
- ???
Problemet hade nu gått från att vara lite besvärligt med långsamt rinnande vatten ur vasken i köket till... ja... akut kan man väl säga. Vattnet på bilden är precis så äckligt som det ser ut. Bajs. Ja, så var det sagt. En himla massa bajsvatten trängde upp i vasken. Som tur var rann det inte över och ut på golvet. Men stekpannan som låg i blöt i diskhon är numer en föredetta stekpanna.
Morgonen efter slängde vi oss på luren till kommunen för att höra om det gick att få en extra tömning av tanken, för vi hade börjat ana att det inte bara var lite stopp i rören. Vi fick numret till Tankmannen och ringde honom direkt och på eftermiddagen kom tankbilen med ett par trevliga killar och tömde trekammarbrunnen. I väntan på killarna tillbringades en mycket charmig förmiddag med att hacka bort femton centimeter avloppsis från cementröret som är ingången till trekammarbrunnen så att det överhuvudtaget skulle gå att komma åt. Dessutom skottade vi vääääääääldigt långa och många gångar så att det skulle gå att dra slangen lätt.

Den var proppfull av - rent vatten. Hmm, så ska det ju inte vara, det rena vattnet ska ju rinna ut. Stopp i infiltrationen. Går inte att göra något åt så länge det är fruset i marken. Kanske är det bara fruset, kanske ett större problem. I femtiotusenkronorsklassen. Huga! I alla fall är det rätt otroligt att man kan få hjälp sådär fort. Det är vi inte vana vid i storstan.

Men så lätt som en extra tömning fick det såklart inte vara. Problemet kvarstod och vi blev allt mer missmodiga. Vid det här laget var vi lite trötta på att kissa i hink och inte kunna duscha och bara kunna spola på toa när det var så pass tomt i vasken i köket att det inte gjorde något om det kom äckelvatten. Eller det är klart att det gjorde något, det var skitäckligt, men vi fick ju se till att det inte kunde rinna ut på golvet i alla fall.

På trettondagen väntade vi. Och knep. Och lät bli att tvätta oss. Bara lite i baljan. Det vattnet kunde vi ju slänga ut i en buske efteråt. Dagen efter ringde vi igen och Tankmannen skulle komma under eftermiddagen eller möjligtvis dagen efter. Vi väntade. Framåt kvällen gav vi upp och sjönk ner i soffan med ett glas vin. Sista kvällen innan hemfärd, jobbet väntade. Då kom grannen med traktorn och plogade upp lilla vägen, så långt som till vår brunn. Han passade också på att bredda vår infart till bilarna också, han tyckte det började se besvärligt trångt ut. Snällt! 30 minuter senare kom Tankmannen och körde in på den nyplogade lilla vägen. (Två dagar tidigare var det trafikstockning utanför oss när stora tankbilen var tvungen att stå ute på riktiga vägen. Var nog första trafikstockningen där någonsin. Postbilen belv så stressad så den körde i diket.) Vi trodde så klart att grannen blivit ombedd att ploga åt Tankmannen, men det hade han inte, det var bara ett lyckligt sammanträffande! Han plogade åt någon helt annan. Det var det första bra som hände under den veckan.

Tankbilen i nattens mörker, mullrade och bullrade i flera timmar.

Vi sög och slabbade i toalettstolen och i köket utan resultat för egentligen ska man göra det i brunnen. Men vår var för hög och gick inte att komma ner i tillräckligt långt...

Så med spadar och spett bände vi loss hela det stora betongröret som utgjorde toppen av trekammarbrunnen. Det kändes ju lite våldsamt, men vad skulle vi göra? Sedan gick det att komma åt rätt ställe. Och sen var det bara att spola och spola och spola och till slut - TJOFF!!! Ut kom en hel massa äckel päckel i stora klumpar. Bättre än julafton!

tisdag 21 december 2010

Is och vatten



Det har varit kallt. Riktigt kallt. Enligt en granne nere på 23 minusgrader. Fönstren i trapphuset var så här tjusiga och isiga när vi kom till huset sist. Isen sitter på insidan. Trappan går ovanför pumprummet där varmvattenberedaren också står. Som de flesta nog redan räknat ut hade vi inget vatten. Det hade frusit. Det var bara att gå ut och hämta in snö i stora lass och smälta på spisen. Lördagen tillbringades med att åka och köpa ett element och cellplastskivor för att isolera pumprummet lite bättre och få upp värmen ordentligt. Termometern går bara upp till 40 grader och den slog i taket... Men sent på lördagkvällen hade vi vatten i badrummet igen. Ganska skönt att kunna spola på toaletten igen...

På söndag morgon hade huset tinat upp så pass att vattnet i köket återkom också. Nu får vi se hur det blir nästa gång vi kommer ut.

torsdag 9 december 2010

Vinterfröjd









Och inne i huset fortsatte målningen. Allt nödvändigt finns samlat på ett ställe. Färg, penslar, rörpinne, burköppnare och - knäck!

fredag 26 november 2010

Galet drygt



Lager två målas på våra möbler. Om man tittar noga ser man färgburken i bildens nederkant och tittar man ännu noggrannare ser man att burken nästan är full. Vi köpte en liter linoljefärg från Ottossons för 300 kronor. Hela dubbelsängen, två stolar och två pallar har fått två lager färg vardera och det märks nästan inte i färgburken. Vi hade hört att linoljefärg var drygt men det här är ju helt galet! Vi kommer att kunna måla halva huset med Hardebergablå innan den där burken är slut! Hm, undrar vilka möbler som mer ska få bli blå?

torsdag 25 november 2010

Lite färre möss i vårt hus



Lite suddig bild tyvärr, men i den moderna "nackbrytarfällan" sitter en liten söt mus. Mindre och ljusare brun än den som självdog inne vid varmvattenberedaren förra helgen vi var ute i huset.


Lite svårt att se, men om man tittar noga ser man att den har huvudet i en mycket mysko vinkel. Fällan fungerar således som det är tänkt. Snabb och smärtfri död. Det sista musen hinner tänka är:
- Ah! Schweizernöt!
Fast en av oss har fortfarande väldigt svårt för att döda små djur. Även om de är skadedjur som man absolut inte vill ha inne i hela huset. De är ju ändå levande varelser. Och söta.

tisdag 23 november 2010

1909 eller?

Ja, som rubriken antyder så har det varit lite osäkert med åldern på huset. Mäklaren skrev 1909 i annonsen och de förra ägarna visste inget mer än så. Vi tyckte väl att vissa saker så äldre ut, men vi är ju inga proffs. Sedan hade vi en besiktningsman ute som kliade sig i huvudet och undrade om 1909 verkligen stämde?
- Inte vet vi, sa vi.
- Nä, jag tror att det är äldre än så sa besiktningsmannen.
Sent 1800-tal var hans gissning. Enligt honom var 1909 ett årtal som mäklare använder på gamla hus när de egentligen inte har en aning om åldern.
Vi hade ute en besiktningsman till för några veckor sedan som skulle titta på badrummet. Han trodde också att huset var äldre och gissade på 1887.
Vad tror du?


Vi vet! Nästan i alla fall. Mamma träffade på ett äldre par som bor i byn och kvinnan berättade att det var hennes farfars far som byggde huset. Hennes farfar föddes i huset 1874 så det är ju byggt innan dess. De kommer tillbaka för att berätta mer om huset och släkten under julledigheten. Åh, vad vi längtar! Det ska bli så roligt att få veta mer om huset!

Vävstolar och likkistor

I gäststugan som vi har kallat för Undantaget eftersom vi tänkte stoppa in mamma/svärmor där när det är iordninggjort hade Karl snickeri. Han snickrade vävstolar, möbler och... likistor! Ja, någon skulle ju göra det också.Det är ju lite kul faktiskt. Nu är bara frågan:

Vad ska vi kalla gäststugan?

Undantaget? (Det är ju tradition att ha den äldre generationen där).
Moster Annas? (Vi tycker om namnet och då får det ett naturligt sammanhang).
Snickarboa? (Behövs väl ingen närmare förklaring kanske).
The coffin? (The cottage, fast lite roligare...).

Finns det fler namnförslag så tar vi tacksamt emot dem!

lördag 20 november 2010

Kärt barn har många namn

Flera grannar vi träffade på i helgen frågade om det var vi som hade köpt "Moster Annas"? Så kallas tydligen huset i byn efter en kvinna som bodde där förr i tiden. Hon var moster åt någon i byn, men kallades moster Anna av alla. Eftersom hon var den som först fick telefon så hade alla vägarna förbi henne då och då. Man kan väl gissa att hon var ganska väl insatt i allt som skedde i byn?

Men huset har ett mer officiellt namn, vi har sett det i pappren vi fick från mäklaren, och det är nog det vi kommer att använda även om det inte verkar vara vanligt bland folk i byn. Det kallas Karlsborg. Han som byggde huset hette Karl och han byggde huset som en borg åt sig och sin familj. Det tycker vi om och det ska vi försöka återinföra. Om det går. Fast moster Annas är rätt gulligt det också, så vi får väl ha två namn på huset! Karls släktning som berättade om honom kommer att bli glad i alla fall.

söndag 14 november 2010

Goda grannar



Måhända ser det lite ödsligt ut ibland runt huset när vi visar våra bilder men vi har faktiskt grannar. Rätt många till och med. Alla vi träffar på är så trevliga och hjälpsamma. De kollar att vi har ved så här första vintern, hör efter att vi trivs och talar om att de uppskattar att vi har börjat använda huset även på vintern. Vi har fått hjälp att såga upp all veden vi hade i vedboden så att det räcker hela vintern så att vi skulle slippa det de få dagarna vi kan komma mellan jobb och storstadsliv. En granne kommer och plogar om det kommer väldigt mycket snö så att vi kan komma in på tomten med bilen och en annan kan fixa hjälp med maskin när det blir dags att röja trädgårdsland. Är det inte fantastiskt?!

söndag 7 november 2010

Hardebergablå


Vi har bestämt oss för att måla en del möbler i Ottossons linoljefärg "Hardebergablå". Sängen, två stolar och två pallar har nu fått sin första strykning. Därför är köket inte så hemtrevligt, men det är bästa stället att måla på. Gott om plats, varmt och skönt och mycket ljus från de tre fönstren.


Apropå sängen ja... vi köpte två nya resårmadrasser, 90 cm breda, och en underbar bäddmadrass, 180 cm, för att slippa skarven. Sedan hade vi sån himla tur att våra grannar hemma i stan hade en sängram och två pottskåp stående som de gärna ville bli av med så vi fick köpa alltihop för 500 kronor. Förra helgen när vi körde en massa möbler hemifrån stan till huset i en hyrd lastbil tog vi med den nya sängramen också. I helgen fick alltihop sitt första lager Hardebergablå. Halvvägs klara insåg vi att sängramen nog såg lite smal ut... Sagt och gjort, fram med tumstocken och, jodå, sängramen är 160 cm. Passar alltså strålande till två 80-madrasser, men inte till våra på 90! Så, vad gör vi nu?

Vinterskrud


Mmm, vilken mysig helg. Runt huset låg ett tunt snötäcke som gjorde världen ljus och vacker. Vi möttes av tända ljus och en underbar middag när vi kom till huset på fredag kväll efter en lång jobbvecka. Ibland är det bra att ha en mamma! Hon åkte ut lite tidigare på dagen och det var helt underbart att komma till ett dukat bord hem till sig själv!

En långpromenad blev det också och en liten julmarknad där vi träffade ännu fler trevliga grannar. Det är inte klokt vad alla är snälla och hjälpsamma. Huset ser lite annorlunda ut från baksidan. Litet och lågt och riktigt gammalt. Men gulligt

söndag 31 oktober 2010

En mus i vårt hus


Isolering bör sitta inne i väggen tycker vi. Inte ligga utspritt på hela golvet.

En vit soffa bör få vara vit. Inte full med små konstiga gula fläckar och små avlånga bruna pluttar.

Det var bara att konstatera för ett par veckor sedan att mössen hade kommit. Och det var nog inte bara en mus i vårt hus, utan en hel klan. Råttgift inköptes och lades ut på strategiska ställen och elektriska musskrämmare pluggades in i eluttaget. Den här helgen var vi ute i huset och det verkade nog som om det inte var lika många längre. Inte lika många spår. Men däremot... när badrumsmannen öppnade dörren till det lilla utrymmet under trappan där varmvattenberedaren och vattenpumpen bor låg det en liten mus därinne på golvet. Helt stilla.
- Han är nog livrädd stackaren, skrattade badrumsmannen och stängde igen dörren snabbt för att inte musen skulle springa ut i hallen.
En halvtimme senare gläntade vi på dörren igen. Musen låg kvar. I exakt samma ställning. Jävligt rädd mus. Eller? Vänta lite nu? Jävligt DÖD mus? Levande möss inne är rätt äckligt, men en död mus inne är vråläckligt. Paniken var stor och diksussionens vågor gick höga om vem som egentligen hade lovat att vara modig och ta hand om döa möss. Med hjälp av en tidning som vi slängde över musen så att vi kunde låtsas att den inte fanns, en spade och en räfsa fick vi till slut ut den. RYSligt!

Kakelfix - enkla sorten


I köket runt den gamla vedspisen sitter fantastiskt vackra kakelplattor, rektangulära med fasade kanter. Tyvärr var det gröna klisterlappar på varenda en, förmodligen tänkt att matcha allt det andra gröna i köket. (Och för all del, i resten av huset). Vi tyckte att det mest blev plottrigt och rörigt med allt det gröna så i helgen har de plockats bort, en efter en har de klistriga eländiga förpassats till soporna. Kakelplattorna rengjorde vi sedan med kemiskt ren bensin för att få bort det sega klistret och nu ser det ut så här istället:

Ljusare och lugnare. Man får göra det lilla man kan i väntan på allt andra. Hela huset måste renoveras och det kommer ta sin lilla tid. Åratal faktiskt. Men vi fixar lite smågrejer under tiden och för varje gång vi varit i huset och gjort någon liten grej känns det lite mer som vårt hus. Fast fortfarande är det en lite overklig känsla att huset faktiskt är vårt

söndag 17 oktober 2010

Fönsterfix


I lördags gick vi upp i ottan för att hinna plocka loss de trasiga fönstrena i köket och få iväg dem till glasmästaren i tid. Innerfönstret lossnade snällt men ytterfönstret hade bestämt sig för att det satt bra som det var. Tack och lov då för gårdagens spontaninköp! En...

... gummiklubba! Med hjälp av den och lite milt våld lossnade fönstret tillslut. Det hade suttit oöppnat i minst fem år enligt tidningen som låg mellan fönstrena, under fönstervadden. Fönsterluckorna stängdes och på insidan silvertejpade vi upp ett liggunderlag för att hålla kylan ute. Allt gick väl och nu har vi hela köksfönster igen och det känns bra nu när det talas om iskyla och nordanvindar

Härliga höst


Morgonstund har guld i mun. Inte för att vi särskilt ofta är uppe och upplever morgonstunden, morgontrötta som vi är, men eftersom vi skulle till glasmästaren kom vi upp i tid. Vilken morgon! Rimfrosten täckte allt, solen gick upp rakt framför huset och naturen skiftade i koppar och guld. Ibland är man bara tacksam.

Huset är omgivet av träd och de flesta har tappat sina löv. Vi krattar och krattar. Det är mysigt. Vi har 15 säckar lönnlöv. Det är inte så mysigt. Någon som vill ha?

söndag 10 oktober 2010

Städa, städa, varje fredag...


... och så varje jul. För det tycker jag är kul. Nä, inte så värst egentligen, men första helgen i huset var det RIKTIGT roligt att städa! Säljarna lämnade huset som det var till oss, med alla gamla fina möbler och alla grejer man kan tänkas behöva. Himla snällt och bra på alla sätt. Men. Smaken är ju som bekant som baken och vi vill nog inte ha riktigt så många saker. Överallt. På varenda upptänklig yta. Framförallt på väggarna. Så vi har packat kartong efter kartong och säck efter säck med saker och ställt ut i ladan. Sedan har vi skurat. Det behövdes. Ingen har varit i huset på ett tag, så det var lite att göra.

tisdag 28 september 2010

Hålet i fönstret


Golfbollsstora hål mötte oss första helgen i huset, tvärs genom båda rutorna i ena köksfönstret. Attentat trodde mamma. Älgjakt trodde jag. Tills vi hittade stenen på köksgolvet.

Stenskott visade det sig. Någon mindre försiktig/skicklig person hade röjt dikena vid vägen utanför oss med någon slags monstermaskin. Eller vad sägs om detta:

Tyvärr ser vårt ena träd likadant ut, flera meter upp i luften. Vad gör man åt sånt? Det kan ju inte vara så bra precis, med nya "sår" så här precis innan vintern?

måndag 27 september 2010

Första kvällen


På fredagkvällen när de sista papprena skrivits och vi äntligen hade fått nycklarna for vi till den stora varuhuset och köpte en soffa, två sängar, en bäddmadrass, två täcken och åtta sängben. På 15 minuter. In med allt i hyrd liten lastbil och ut till huset. Ut med gamla grejer i ladan och in med det nya. Tillbaka med hyrbilen och sedan till huset igen. Puh! Middag och sedan skruvande av bäddsoffa och uppackning av sängar samtidigt som vi försökte få eld i vedspisen i köket. Det gick inte så bra. Men det gjorde inte så mycket, de gamla elelementen värmde upp huset riktigt fort. Vi bäddade bäddsoffan till mamma och sängarna till oss själva inne i vardagsrummet och somnade sött vid 2-tiden.


tisdag 14 september 2010

Besiktning klar och...



...den här kakelugnen är vår!

...det här köket är vårt!

...och det här fönstret och trädgården och ladan är vårt!
Tyvärr är också den här hallen vår...

samt ett badrum som behöver renoveras omgående? Någon som kan trolla fram lite pengar eller en gratis badrumsmänniska?

lördag 11 september 2010

Gäststuga



Vad tycks? Är de inte vackra, dörrarna till gäststugan? Färgen är väl ingen höjdare, men det kan man ju göra något åt. Vi skulle nog gärna se att dörrarna blev ljusare så att de verkligen kommer till sin rätt och man ser de vackra detaljerna tydligare. Dock finns det mer akuta problem än så med det lilla huset. Golvet är murket i det ena rummet och fulmodernt i det andra. Innertaket bågnar betänkligt. Yttertaket vet vi inte så mycket om, men en liten översyn kan nog knappast skada. Det är nog inte gjort på en halv evighet eller så. Men dörrarna! Oh, så vackra!

Imorgon smäller det!



Imorgon bitti går vi upp i ottan för att fara iväg och träffa en besiktningsman som ska ta en titt på huset. Om allt är som vi tror att det är så - är det vårt! Hemma står en hel del saker vi länge haft på vinden i lådor märkta "Landet" utspridda. Folk har nog tyckt att vi varit lite knäppa som samlat saker till ett hus som inte fanns, men vi har ju hela tiden vetat att huset skulle komma! Mest är det gamla saker, gammelmormor Idas virkade överkast och sånt som har legat i lådorna men sista tiden har några nya saker köpts hem. Bland annat det här durkslaget från Indiska som vi har suktat efter ett bra tag nu, men inte velat köpa förrän vi hade ett gammalt hus att ha det i. Men nu har vi ju det! Nästan...

fredag 10 september 2010

Om en liten vecka vet vi...



Det här huset är vårt. Nästan. Bara några små, små detaljer kvar. Men i våra hjärtan är det vårt och har varit det ganska länge. Om en liten vecka vet vi säkert. Om en liten vecka vet vi om den här bloggen har en framtid. För utan hus... ingen blogg. Så enkelt är det. Utan hus, ingen uppfylld dröm. Men om allt går som det borde, som vi vill, som det SKA... då ska vi blogga! Om livet som Fritidshusägare, Torpägare, Renoverare, Trädgårdsarbetare och allt annat som kommer med en uppfylld dröm. Vill du följa med?

söndag 15 augusti 2010

Hur gör man?


Ja, som rubriken säger - hur gör man en väska, om man nu skulle vilja göra sig en själv? Jag har fått en del frågor om det på sista tiden. Jo, man letar reda på Lucys blogg, Attic24, eller klickar på min rubrik (om jag nu får det att funka). Där läser man hennes "Crochet bag pattern" som hon har varit vänlig nog att dela med sig av och dessutom förklara med text och bild vilket gör att även nybörjare klarar av det. Tro mig, jag var en själv för inte så länge sedan...

När man har hittat mönstret och läst det, funderar man på vilka färger man vill ha, hur randningen ska se ut, vilket garn man vill använda, hur långa handtagen ska vara och hur de ska sitta, om man vill ha blommor eller ej och i så fall hur många och vilken sort och var på väskan ska de sitta? Ska det vara blad också kanske? I flera gröna nyanser? Eller kanske det inte passar med blommor alls? Kanske ska det vara små fiskar eller robotar eller bokstäver eller... Kort sagt, man sparkar igång den kreativa processen som är så ROLIG! Ofta har jag inte svaret på alla dessa frågor när jag börjar virka. Jag vet att det finns människor som liksom kan se en färdig bild inne i huvudet innan de har börjat men det kan inte jag. Jag vet vilken känsla jag vill uppnå och sedan utgår jag från den.

Det finns tusen sätt att utveckla Lucys mönster genom att ändra avslutet vid kanterna, hur fodret sitter, handtagen... Det är bara ens fantasi som sätter gränser. Kanske blir det inte ens Lucys mönster till slut, men det är en bra utgångspunkt när man ska göra sin första väska tycker jag.