Novemberlördag

Solen kämpar sig långsamt upp över trädtopparna i novemberdimman. 

 Den lyser svagt mellan björkarna längst ner i trädgården på morgonen.

I skogen växer fortfarande kantareller i massor. Under en svampplockningspromenad hittade jag den här evighetsormbunken insprängd i en sten.

En liten, alldeles stilla vattensamling i skogen för tankarna till John Bauer. Visst borde det sitta en liten älva och kamma sitt långa hår vid vattenkanten?

Fredagkväll hos Moster Anna

Efter en intensiv, men rolig arbetsvecka klev vi ur bilen på landet. Jag tog min vana trogen en liten runda i trädgården det första jag gjorde. Höstfärgerna har gjort sitt intåg och rönnen är full med bär. Förra året ville jag ta ner rönnen, jag tyckte den var ful och inte fick den några bär heller. I år är den full med de vackraste röda klasar och jag har ångrat mig. Rönnen får stå kvar. Pelargonerna blommar överdådigt och ska få flytta hem till stan så att vi kan få njuta av blomningen hemma på vardagarna. Allt vackert kan inte få vara på landet! Innan jag gick in och tände en brasa i kakelugnen drog jag upp några morötter. Små, söta och orangea. Utom en som var gul. Mycket märkligt. Men gott! Allt som allt en perfekt fredagkväll.

Stadsbor och deras vedspisar

Vi har en finfin vedspis i köket i vårt gamla hus. Den är lite söndereldad, brännjärnet är trasigt och ovansidan har slagit sig, men den har fungerat bra ändå. Till en början. Sedan började den krångla. Och ryka in. Och vägra tändas ordentligt. Oj vad vi har svurit över den :@:#%*{€\€@""/ spisen. Tills i lördags när våra grannar var över på middag och lite stillsamt upplyste oss om att spisen behövde sotas. Ja, men sotarn var här förra sommaren och allt var bra, sa vi. Jo, men inuti själva spisen, under ringarna och så, där måste man sota själv, sa grannarna. Så då tittade vi lite under ringarna. Och oj, oj, oj! Stora sjok av sot rensade vi bort. Och se! Spisen brinner som om den hade betalt för det. Vad varmt vi kommer ha det i vinter! Och vilka låga elräkningar vi kommer ha...

[Posted with iBlogger from my iPhone]

Lövmatta

Vår fina, gröna gräsmatta (nåja, mossmatta då) var helt borta när vi kom till huset den här helgen. Idag har vi krattat och krattat och krattat. Nu ligger vi i soffan med värkbrutna ryggar och tänker på alla löv vi har kvar att ta hand om i morgon...

[Posted with iBlogger from my iPhone]

Hallonlikör

Två flaskor hallonlikör står klara. De ska skänka en smak av sommar under den mörka hösten är det tänkt. Först har hallonen plockats (med fara för livet med tanke på alla ormar), sedan legat i ungefär sex veckor tillsammans med en skivad citron i en burk med sprit och till sist har den mörkröda hallonspriten silats av och sötats med vit sirap. Mums!

[Posted with iBlogger from my iPhone]

Trattisar

Förra helgens trattkantarellskörd är nu torkad. Många svampdoftande middagar ligger i burken och väntar!

[Posted with iBlogger from my iPhone]

Höstfint i fönstret

Novemberkaktusen trivs och har börjat slå ut, precis som månaden november lade sig som ett grått täcke över vår lilla värld.

Autumn blues



Lönnen har börjat fälla sina blad.

Regnmätaren är full.

Rönnspirean har blivit höströd.

Det växer svamp där det alldeles nyss växte scilla.

Krukväxterna har drunknat.

Naturen börjar se trött ut. Den förbereder sig för vintervilan. Allt känns lite vemodigt.

Härliga höst

Morgonstund har guld i mun. Inte för att vi särskilt ofta är uppe och upplever morgonstunden, morgontrötta som vi är, men eftersom vi skulle till glasmästaren kom vi upp i tid. Vilken morgon! Rimfrosten täckte allt, solen gick upp rakt framför huset och naturen skiftade i koppar och guld. Ibland är man bara tacksam.

Huset är omgivet av träd och de flesta har tappat sina löv. Vi krattar och krattar. Det är mysigt. Vi har 15 säckar lönnlöv. Det är inte så mysigt. Någon som vill ha?