Nu är det fredagsmys... på vårt sätt.

Jaha. Så var det dags igen. Brunnen var full. Nytt samtal till vår tankman. Som skickade ut en bil redan dagen efter. Brunnen tömdes. Men så här kan vi ju inte hålla på, med en extra tanktömning så fort vi har varit i huset några dagar. Hoppas problemet löser sig när tjälen gått ur jorden och snön har smält bort.



Under nyårshelgen när våra avloppsproblem blev lite akuta med bajsvatten i köket och så spettade vi ju loss det jättestora betongröret som utgjorde överdelen av vår brunn. Nu bestämde vi oss för att åtgärda detta. Kanske kan vi hindra lite smältvatten att rinna ner i brunnen om inte den översta nivån är under markytan? Sagt och gjort. Efter en del ringande och frågande fick vi tag på ett lagom högt betongrör med rätt dimension. Betongrör är tunga om någon undrar. Att rulla det från bilen och bort till brunnen var den lätta biten...

Vi turades om att stå nere i brunnen (inte kul att tänka sig att ramla ner där) för att kunna gräva bort alla gamla rötter och jordkokor som låg ivägen där det nya röret skulla ligga. Vi försökte så gott vi kunde att samla upp jorden i en hink. Med tanke på att brunnen fylls fortare än man kan säga "slamsugarbil" så känns det ju lite dumt att fylla den med jord...

Efter en hel del tankemöda, två järnspett och bogserlinan från bilen fick vi till slut betongringen på plats. Sedan var det bara att få på locket och brunnen såg ut som den skulle igen!

Ha! Stockholmsbrudar kan de också!

PS. Är det någon som vill ha ett betongrör? Bortskänkes mot avhämtning. DS.

Avloppsbekymmer



Ett par helger före julhelgen har vi hört ett kluckande ljud från avloppet i köket. Sista helgen kom monstret också, ett enormt gurgelljud som kom lite då och då. Dessutom började vattnet få svårt att sjunka undan i vasken i köket, speciellt om man hade spolat i toaletten samtidigt. Lite trångt i rören kanske tänkte vi och köpte oss ett 15 meter långt rensband och skred till verket. Men inte hjälpte det.

En kväll, efter en dusch, ropade mamma nerifrån köket:
- Nu måste du sluta duscha för nu är det fullt!
- ???
Problemet hade nu gått från att vara lite besvärligt med långsamt rinnande vatten ur vasken i köket till... ja... akut kan man väl säga. Vattnet på bilden är precis så äckligt som det ser ut. Bajs. Ja, så var det sagt. En himla massa bajsvatten trängde upp i vasken. Som tur var rann det inte över och ut på golvet. Men stekpannan som låg i blöt i diskhon är numer en föredetta stekpanna.
Morgonen efter slängde vi oss på luren till kommunen för att höra om det gick att få en extra tömning av tanken, för vi hade börjat ana att det inte bara var lite stopp i rören. Vi fick numret till Tankmannen och ringde honom direkt och på eftermiddagen kom tankbilen med ett par trevliga killar och tömde trekammarbrunnen. I väntan på killarna tillbringades en mycket charmig förmiddag med att hacka bort femton centimeter avloppsis från cementröret som är ingången till trekammarbrunnen så att det överhuvudtaget skulle gå att komma åt. Dessutom skottade vi vääääääääldigt långa och många gångar så att det skulle gå att dra slangen lätt.

Den var proppfull av - rent vatten. Hmm, så ska det ju inte vara, det rena vattnet ska ju rinna ut. Stopp i infiltrationen. Går inte att göra något åt så länge det är fruset i marken. Kanske är det bara fruset, kanske ett större problem. I femtiotusenkronorsklassen. Huga! I alla fall är det rätt otroligt att man kan få hjälp sådär fort. Det är vi inte vana vid i storstan.

Men så lätt som en extra tömning fick det såklart inte vara. Problemet kvarstod och vi blev allt mer missmodiga. Vid det här laget var vi lite trötta på att kissa i hink och inte kunna duscha och bara kunna spola på toa när det var så pass tomt i vasken i köket att det inte gjorde något om det kom äckelvatten. Eller det är klart att det gjorde något, det var skitäckligt, men vi fick ju se till att det inte kunde rinna ut på golvet i alla fall.

På trettondagen väntade vi. Och knep. Och lät bli att tvätta oss. Bara lite i baljan. Det vattnet kunde vi ju slänga ut i en buske efteråt. Dagen efter ringde vi igen och Tankmannen skulle komma under eftermiddagen eller möjligtvis dagen efter. Vi väntade. Framåt kvällen gav vi upp och sjönk ner i soffan med ett glas vin. Sista kvällen innan hemfärd, jobbet väntade. Då kom grannen med traktorn och plogade upp lilla vägen, så långt som till vår brunn. Han passade också på att bredda vår infart till bilarna också, han tyckte det började se besvärligt trångt ut. Snällt! 30 minuter senare kom Tankmannen och körde in på den nyplogade lilla vägen. (Två dagar tidigare var det trafikstockning utanför oss när stora tankbilen var tvungen att stå ute på riktiga vägen. Var nog första trafikstockningen där någonsin. Postbilen belv så stressad så den körde i diket.) Vi trodde så klart att grannen blivit ombedd att ploga åt Tankmannen, men det hade han inte, det var bara ett lyckligt sammanträffande! Han plogade åt någon helt annan. Det var det första bra som hände under den veckan.

Tankbilen i nattens mörker, mullrade och bullrade i flera timmar.

Vi sög och slabbade i toalettstolen och i köket utan resultat för egentligen ska man göra det i brunnen. Men vår var för hög och gick inte att komma ner i tillräckligt långt...

Så med spadar och spett bände vi loss hela det stora betongröret som utgjorde toppen av trekammarbrunnen. Det kändes ju lite våldsamt, men vad skulle vi göra? Sedan gick det att komma åt rätt ställe. Och sen var det bara att spola och spola och spola och till slut - TJOFF!!! Ut kom en hel massa äckel päckel i stora klumpar. Bättre än julafton!