Ännu en helg på landet. Nästa bensinräkning blir inte kul. Den här gången är planen att måla sovrumstaket. Vi kommer att hinna med två lager färg och förhoppningvis hinner vi få upp de lister som ska avgränsa taket från väggarna och de som ska dölja de märkliga gliporna uppe i nock också. Lite panik blev det idag när vi skulle öppna färgburken och upptäckte att vi glömt kvar den ute i ladan. Inte bra. Det har ju varit riktigt kallt en period här. Den här gången har vi valt äggoljetempera och den mår inte alls bra av att frysa. Den blir helt enkelt oanvändbar. Men efter att ha rört runt i färgen en stund och dessutom ringt vår färgleverantör, Ovolin i Örebro, kunde vi konstatera att färgen hade klarat sig och vi kunde sätta igång. Det var första gången vi målade med äggoljetempera och det var en riktigt trevlig upplevelse! Och fort gick det också. Hela taket har fått ett första lager färg och alla listerna också. Imorgon tar vi ett varv till!
lördag 26 oktober 2013
tisdag 22 oktober 2013
Pärlspont i sovrumstaket
Med en hyrd dyckertpistol satte vi oss i bilen och for iväg till huset för att sätta upp pärlsponten i sovrumstaket.Vi hade en bra plan för hur det skulle gå till. Ganska lätt skulle det vara, eftersom vi nu hade reglat upp med korrekta mellanrum för att lägga i en isoleringsskiva och bara klämma fast den med pärlsponten, skjuta en dyckert i varje regel och så vidare.
Det var en härlig biltur med förunderlig solnedgång och det var nog tur. Så att vi fick hämta kraft menar jag. För det är klart att enkelt blev det ju inte. Så klart. Vi borde ha lärt oss vid det här laget. Inget är enkelt som ser ut att vara det.
Vi skulle börja uppe i nock och jobba oss nedåt för att få en snygg sammanfogning däruppe. Nere vid väggen ska det ändå sitta en list som ska målas i samma färg som taket så om/när vi fick avsluta med en snedsågad bräda där så skulle det inte göra något. Men... underlaget var fortfarande så ojämnt att det var lögn i helvete att få dit en hel isoleringsskiva utan att pärlsponten bågnade, och i slutänden trillade ner. Inte hjälpte det heller att alla dyckertarna lossnade och for ut vid minsta lilla tryck. Kan ju ha berott på att jag sköt i dem snett nerifrån så de liksom gled ut när de fick tryck från isoleringen. Tänkte inte på det... Bara att ta nya tag! Vi slet ner det lilla vi hade fått gjort och ändrade strategi. Vi började nerifrån och jobbade oss uppåt. Och vi skippade de hela fina, enkla isoleringsskivorna och fick istället sätta tre brädor, för att sedan riva småtussar av isoleringen och moffa ner det i de fack som bildats. Taket är 24 kvadrameter. Det tog lite längre tid än vi tänkt oss om man säger så. Fy farao vad vi jobbade. Och vi orkade nästan med hela taket. De sista tre plankorna på varje sida satte vi dit med hammare och dorn (heter det väl) helgen efter. Men nu är det klart!
Eller.. nja. Uppe i nock ser det förstås lite lustigt ut. Precis som vi befarade. Men det ska lösas på bästa sätt. Snart. När vi har räknat ut vilken list vi ska använda för att dölja eländet. Men sen är det klart.
Eller... nja. Det ska ju målas också. Några gånger. Men sen. Sen är det klart! (Ja, förutom lister, fönster- och dörrfoder och sådant). Ja, ni vet hur det är. Framåt våren kanske alla små och stora detaljer är klara. Och då får vi nästan ha sovrumsinflyttningsfest!
Det var en härlig biltur med förunderlig solnedgång och det var nog tur. Så att vi fick hämta kraft menar jag. För det är klart att enkelt blev det ju inte. Så klart. Vi borde ha lärt oss vid det här laget. Inget är enkelt som ser ut att vara det.
Vi skulle börja uppe i nock och jobba oss nedåt för att få en snygg sammanfogning däruppe. Nere vid väggen ska det ändå sitta en list som ska målas i samma färg som taket så om/när vi fick avsluta med en snedsågad bräda där så skulle det inte göra något. Men... underlaget var fortfarande så ojämnt att det var lögn i helvete att få dit en hel isoleringsskiva utan att pärlsponten bågnade, och i slutänden trillade ner. Inte hjälpte det heller att alla dyckertarna lossnade och for ut vid minsta lilla tryck. Kan ju ha berott på att jag sköt i dem snett nerifrån så de liksom gled ut när de fick tryck från isoleringen. Tänkte inte på det... Bara att ta nya tag! Vi slet ner det lilla vi hade fått gjort och ändrade strategi. Vi började nerifrån och jobbade oss uppåt. Och vi skippade de hela fina, enkla isoleringsskivorna och fick istället sätta tre brädor, för att sedan riva småtussar av isoleringen och moffa ner det i de fack som bildats. Taket är 24 kvadrameter. Det tog lite längre tid än vi tänkt oss om man säger så. Fy farao vad vi jobbade. Och vi orkade nästan med hela taket. De sista tre plankorna på varje sida satte vi dit med hammare och dorn (heter det väl) helgen efter. Men nu är det klart!
Eller.. nja. Uppe i nock ser det förstås lite lustigt ut. Precis som vi befarade. Men det ska lösas på bästa sätt. Snart. När vi har räknat ut vilken list vi ska använda för att dölja eländet. Men sen är det klart.
Eller... nja. Det ska ju målas också. Några gånger. Men sen. Sen är det klart! (Ja, förutom lister, fönster- och dörrfoder och sådant). Ja, ni vet hur det är. Framåt våren kanske alla små och stora detaljer är klara. Och då får vi nästan ha sovrumsinflyttningsfest!
Shellack
Köket blev återigen arbetsplats för ett par veckor sedan när vi skulle stryka shellack på alla kvistar på pärlsponten som senare skulle bli sovrumstak. Tur att det torkar snabbt så att alltihop kunde bäras upp på vinden och köket bli kök igen!
lördag 14 september 2013
Tapetsering pågår
Idag har jag och en trevlig kamrat börjat tapetsera sovrummet. För mig är det första gången jag tapetserar med en papperstapet och första gången med mönsterpassning. Folk i min omgivning har under den senaste veckan berättat de mest hårresande historier om krashade förhållanden och mönsterpassning. Men sååååå himla svårt var det väl ändå inte tycker jag. Och det blir så fint!
måndag 9 september 2013
Henrys filt
Om bara några dagar kommer han verkar det som - Henry! För att fira hans ankomst till världen har jag virkat en filt till honom. Eftersom han ska bo med sin mamma och sin pappa på en gård med det underbara namnet Svanatjärn fick motivet passa till det så klart. En svan på en tjärn, en traktor eftersom det är på landet, bilar eftersom hans far är bilgalen (köpte sin första som 8-åring) och natur och blommor för att det är vackert! Hoppas han kommer att tycka om den!
söndag 8 september 2013
Skruttbloggverktyg!
Jag blir tokig! Varför blir alla bilderna så enorma? Vad ska jag göra?
Snart sovrum?
Sovrummet på vinden har fått både el och väggar. Elen har vi fått hjälp med men väggarna har vi gjort själva av liggande råspont. Vi har dessutom satt lumppapp på alla väggarna. Utom den lilla biten som syns på bilden för då tog pappen slut... Typiskt, men vi har köpt mer så det blir klart. Tapeter har vi också köpt men de får jag visa i ett annat inlägg!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)